Njutning eller förbannelse

Äntligen är den efterlängtade semestern här. Två dagar kvar sen är alla måsten och krav som bortblåsta i en hel månad.
Innan den stora vilan börjar och batterierna ska laddas inför hösten har jag gjort följande lilla lista över saker som jag ”bara-ska-fixa-till-innan-hängmattan-tar-vid”, ni vet de där småsakerna som man skjutit upp för att tiden inte riktigt räckt till eller lusten att göra det inte infunnit sig.
Jag ska bara renovera ett par fönster (10 stycken), bygga klart altanen som jag började med förra året men inte hann klart, montera det nya köket som kommer på fredag, sätta sten på infarten till huset och tapetsera om hallen.
Sen är det dags att slappa, leka med barnen, åka på semester och allt det där man gör när man är ledig.
Jag har alltid varit en obotlig ”tids-optimist”, vad hustrun tror tar en vecka att göra tror jag att jag kan fixa på ett par timmar. Dessvärre har hon nästan alltid rätt. Dessutom kostar det nästan alltid dubbelt så mycket som jag beräknar och då får hon rätt igen.

Det som är mest jobbigt med att renovera ett hus är inte allt arbete som man lägger ner eller att se hur alla besparingar plötsligt bara är borta efter en tur till bygghandeln. Det som är värst är att se hur alla dessa superhändiga äkta män bara med några enkla handgrepp förvandlar en hög med plankor o pinnar till ett mindre slott. En god vän till mig är just en sådan person. Han fick en dag för sig att han skulle bygga en pool på baksidan av sitt hus. De flesta av oss andra hade givetvis köpt ett ”poolpaket” med allt inkluderat till ett vansinnespris, men inte kamrat Bosse. Han hyrde en mini-grävare och satte igång att gräva, sen svetsade han ihop en poolstomme av rostfritt stål, köpte reningsverk och pumpar i delar och byggde ihop för att som grädde på moset själv bygga ihop en solvärmeanläggning för uppvärmning av poolen.
Snacka om att ställa oss andra normala äkta män i en dålig dager!

Eftersom både jag och min hustru gillar att fixa med vårt hus så läser vi gärna tidningar som Hus & Hem, Vi i villa m.fl. Visst är det kul att läsa om ”så byggde de deras drömhus i Stockholms skärgård” och flersidiga reportage om hur den anrika gamla herrgården omsorgsfullt renoverades av den framgångsrika advokaten och hans hustru (med eget designföretag). När man läser detta kan man känna både inspiration och ett lätt illamående när man efter en stund läsning inser att de som reportaget handlar om inte har gjort en släng själva mer än bestämt vilken färg det skulle vara på det importerade italienska kaklet i tvättstugan. Allt arbete har självklart gjorts av en flock arkitekter, inhyrda designers och ett helt koppel med hantverkare. De stackars husägarna var tvungna att tillbringa nästan hela sin sommar i en liten lägenhet på östermalm och tre veckor i sitt sommarhus i Spanien på grund av de omfattande byggnationerna.

Nåja, jag kör vidare och hoppas att jag i alla fall en gång i sommar ska få skörda frukterna av vårt slit och stilla få njuta av kopp kaffe i hammocken.