Filmkväll med hela familjen

Popcornen smattrade i mikrovågsugnen i köket, colan stod på bordet och de två hyrda filmerna låg och väntade på DVD-spelaren, kuddarna i soffan var lagom uppfluffade och de stora mysiga filtarna låg redo att linda in någon i. Allt var klart för en riktig filmkväll tillsammans med barnen.
- Hämtar du popcornen, jag tror de är klara nu.
- Visst, säger du till alla att vi kör igång nu.
- Ok
- Kom igen nu så kör vi igång!
Från ovanvåningen hörs ett – ok, kommer… jag ska bara…
Filmen matas in i DVD spelaren och den första näven varma popcorn trycks in i munnen. Fortfarande är bara jag och hustrun på plats.
– Kommer ni eller…?!
- Chilla lite - jag bara …
Tio minuter senare är alla på plats. Standardutrustning för tonårstjejer är på plats, dvs båda tjejerna utrustat sig med två mobiltelefoner var (en telefon för sms och en för eventuella telefonsamtal) den vanliga fasta telefonen samt varsin bärbar dator.
Redan under filmens inledning kommer första frågan
– Vad är det som har hänt? Givetvis har en av tjejerna missat hela filmens upptakt och vem det egentligen handlar om, vem som är ”god” och vem som är ”Bad guy”.
– Om du tar och lägger undan alla prylar och kollar på filmen så kanske du förstår vad den handlar om.
– Jaja, tjata inte. Jag ska bara säga god natt till min lilla snuttis.
SMS-telefonens knappar smattrar hysteriskt medan jag försöker att berätta vad filmen handlar om.
- Va? Utbrister den andra tjejen. Jag trodde inte filmen hade börjat än. Varför har ni inte sagt något?
- Skojar du!! Vi har tittat på filmen i tjugo minuter och du har inte ens tittat! Kan du inte lägga undan telefoner och datorer och vara med lite istället?
- Vad sur du är? Jag har inte gjort något! Då går jag upp till mitt rum istället.
Hon packar ihop dator och sina mobiltelefoner, tar en näve popcorn och marscherar iväg med bästa bitch-minen.
- Kan du berätta igen vad som hänt, jag fattade ingenting när hon håller på så där.
- Ok, men då får stänga av dina prylar annars berättar jag inget.
- Det gör väl ingenting om jag har mobilen på ljudlös när vi tittar på filmen.
- Ja men det är något störande när någon sitter och SMS:ar hela tiden och sen får jag sitta och berätta vad som har hänt bara för att SMS:en är viktigare än filmen.
- Ja men då skiter jag också i filmen – jag kollar på mitt rum sen när ni är klara. Spara popcorn och dricka åt mig.
Även hon packar ihop sina prylar och försvinner upp för trappan till sitt rum där hon i ostördhet kan SMS.a, prata i telefon, chatta, titta på tv och skriva på sin blogg.
Tjugo minuter senare sover hustrun på soffan och jag sitter ensam kvar och har en mysig filmkväll.